Under veckan i Italien har vi haft möjlighet att besöka fyra olika skolor i området, tre primary school (åk 1-5) och en lower secondary (åk 6-9). Området ligger i Sydtyrolen och är tvåspråkigt vilket innebär att alla elever måste lära sig att prata både italienska och tyska. Detta påverkar samhället och inte minst skolorna som är uppdelade i en tysk och en italiensk del där varken lärarna eller eleverna har något uttalat samarbete med varandra. Vi besökte endast den italienska delen för att det var de vi har detta projekt ihop med.
En del av vårt fokus under besöken var att titta närmare på hur denna tvåspråkighet påverkar undervisningen samt hur undervisningen kring detta organiserades. De italienska eleverna läser tyska sex lektioner i veckan från det att de är sex år gamla. På en skola finns både tysktalande lärare och lärare som har italienska som sitt modersmål. Man får bara undervisa i exempelvis tyska om man har tyska som sitt modersmål. En del lärare har nyligen börjat prova på att undervisa italienska elever i andra ämnen, tex geografi, på tyska. Detta arbetssätt är obligatoriskt från 2014 och har förkortningen CLIL som står för Content and language integrated learning. Detta är en del i att öka och förbättra elevernas resultat i skolan i fler ämnen. På en del lektoner som vi besökte fanns två lärare i klassrummet samtidigt, en som pratade italienska och en som pratade tyska. Dessa lärare var noga med att man tilltalade läraren på det språk han/hon pratade, tex skulle man fråga tyskläraren något så skulle man göra det på tyska. Engelska är inget högt prioriterat ämne i detta område då tyska och italienska är ett krav att kunna många lärare inser dock behovet av det. Engelska är ett svårt språk för italienare och läses bara 1-2 lektioner i veckan därav en del språkförbistringar…
En annan del som vi tittade närmare på var de frågor och funderingar som vi hade med oss från jobbskuggningarna på vår skola. Fokus på skolan har ju varit uppstart och tydlighet och dessa frågor hade vi med oss från skolan:
*Om/hur presenteras syftet med lektionerna? Skiljer detta sig åt för yngre och äldre elever? Vet eleverna varför och syftet med lektionerna?
*Jobbskuggar man varandra och om man i så fall skuggar sin egen yrkeskategori?
*Hur delger de eleverna vad som förväntas av dem och vad som ska bedömas?
*Hur upplever eleverna bedömning och betyg?
Under de lektioner vi besökte uppfattade vi endast vid ett fåtal tillfällen att syftet med lektionen presenterades för eleverna. Att pedagogen var tydlig mot eleverna om vad som skulle göras under lektionen var heller inget vi såg särskilt mycket av, utan aktiviteterna presenterades under lektionens gång. Det vi däremot såg var ett stort engagemang och en glädje från eleverna, speciellt i de yngre åldrarna. De tog sig an varje uppgift med både glädje, iver och glada tillrop. Om eleverna var medvetna om syftet eller inte har vi också svårt att avgöra, eftersom det var svårt att kommunicera med eleverna på engelska.
Det förekommer inte att lärarna jobbskuggar varandra. Däremot kunde vi se ett gott samarbete då det var fler lärare i klassrummet, tex på CLIL-lektioner. Det finns en vilja och nyfikenhet hos vissa pedagoger att prova jobbskuggning.
Vi har inte kunnat skapa oss en tydlig uppfattning om hur mycket eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och hur det eventuellt delges dem. Eleverna får dock en skriftlig utvärdering och ett betyg varje termin from åk 1. Betygsskalan som används är en skala från 1-10, där 6-10 anses som godkänt. Det genomförs nationella test ca tre gånger under deras skoltid och klarar inte en elev dessa test måste de gå om årskursen. Hur detta uppfattas av eleverna lyckades vi inte skapa oss en bild av. Kanske nästa grupp som åker i oktober kan skapa klarhet i detta…
Hälsningar
Katarina, Hanna, Erik och Pia
Bilder
